Rogue One: A Star Wars Story (2016)

3,5/5

Star Wars är ingen filmserie som jag har följt allt för nära. Jag gick igenom alla filmer för första gången förra året innan The Force Awakens hade premiär. Så jag är inte riktigt ett superfan men dom är helt okej. Det jag gillar med filmerna är att det finns så mycket historia att berätta.

Jyn Erso (Felicity Jones) är våran mainkaraktär som vi får följa under filmens gång. Hon ska tillsammans med en gäng med rebeller att försöka stjäla planerna för Death Star som hennes far har en del i att skapa. Denna story utspelar sig då före den första filmen i hela Star Wars serien.

Det finns en hel del att säga om den här filmen så jag får börja med sakerna som jag tycker var positiva. CGIn höll väldigt hög kvalité rakt igenom hela filmen. Jag har hört att en del har klagat på främst två grejer i filmen men det var inget som jag tänke på. Alla olika fightscener i filmen är välgjorda och dom lyckades även skapa några “edge of my seat” scener vilket alltid är ett plus.

Det är två scener som jag verkligen tyckte om, en av dom i andra akten och en av dom nästan exakt i slutet. Så välgjorda och snygga. Dom har även lagt in en hel del humor i filmen vilket påminner en aning om vad Marvel gör med sina filmer. Där främst roboten K-2SO (Alan Tudyk) levererar komedin. Han och Chirrut (Donnie Yen) har egentligen bara dom två intressanta karaktärerna i den här filmen. Nåja, Darth Vader också. Men detta är ingen film där Darth Vader är med allt för mycket, så ni ska inte förvänta er något mycket från honom. Men när han väl är med så är det bland toppscenerna.

Om vi ska kliva in på dom negativa grejerna så finns det även en del där. Dom har både Mads Mikkelsen och Ben Mendelsohn som är så skickliga skådespelare men dom sätter dom i två roller där dom inte har så mycket att jobba med. Det är mer “standardroller” än något annat. Karaktärerna i den här filmen är även rätt enkla att glömma bort och inte riktigt bry sig om (förutom dom två jag nämnde tidigare).

Dom faller även tillbaka på “popcornstuket” en hel del. Där det är sista sekunden saves och lite sånt svammel som snabbt kan bli tröttsamt. Men det verkar vara standard i såna här blockbusters så det kanske är något man ska förvänta sig. En annan grej som jag tyckte var lite udda var en scen i filmen som dom satte fram som att det skulle göra någon skillnad med storyn, men sen kom dom inte ens tillbaka den grejen längre fram. Man kan ju fråga sig varför ens den scenen var med.

Skådespelarinsatserna är ju helt okej. Det är ju egentligen bara Forest Whitaker som har något att jobba med och jag tycker han gör det bra. Resten av casten levererar med det dom har att jobba med. Men några superinsatser kanske man inte ska förvänta sig i såna här filmer, så det var ju ändå trevligt att Whitaker gjorde det bra.

Star Wars har ju en sån ikonisk musik i dom tidigare filmerna. I den här har dom ändrat den till något annat och det märks ändå rätt tydligt. Man hamnar inte i samma “Star Wars-feeling” som dom äldre filmerna gjorde. Nu är det ju dock ingen stor sak, men det märkte man av ändå.

Detta är utan tvekan en underhållande film. Den lyckades inte höja sig över The Force Awakens. Jag hade nog tyckt om filmen mer om dom hade gjort något annat med storyn istället för den vägen dom gick. Hade Darth Vader varit med lite mer så tror jag han själv nästan hade kunnat höja filmen. Jag vet inte vad det är men jag ville ha mer av allting i filmen. Jag skulle inte säga att jag blev besviken, men inte helt nöjd ändå. Ville ha lite mer än bara underhållande.
________________________________________________________

Jag har tidigare hört snack om att vissa har haft lite dryga publiker på bio men har inte riktigt tänkt på det. Speciellt då vi oftast har haft bra folk i dom salongerna jag har varit på. Men för helvete, under den här spelningen så var det verkligen något annat. När grabben snett bakom mig tar av sig skorna och snör upp fötterna på stolen bara några meter ifrån mig då kan man bli rätt trött. På andra sidan satt det en och rev i påse och gjorde ett jävla ljud av sig. Sen hamna man bakom en av dom längsta i lokalen så han täckte en del av bilden. Personen brevid honom kunde inte sitta still och höll även han på och prassla som fan. Kom igen nu folket, man kan ju tycka att dom kan försöka bete sig lite, speciellt till dig som drog av dig skorna.

Det här inlägget postades i Sci-Fi och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

7 kommentarer till Rogue One: A Star Wars Story (2016)

  1. Pingback: Rogue One: A Star Wars Story (2016) | Jojjenito – om film...

  2. Jojjenito skriver:

    Ja, vi tycker lika när det gäller vissa saker, som t ex att det var en popcornrulle, varken mer eller mindre. Däremot tyckte jag det kändes som att Whitaker inte var med i samma film som alla andra. Jag tyckte han spelade över eller spelade fel.

    Nu blir jag ju nyfiken, vilken scen är det du syftar på, som de inte kom tillbaka till?

    Haha, ja, publiken på bio kan vara störande, helt sant. Jobbigt när det händer. Att slänga upp fötterna på stolen när det sitter folk på samma rad. Big no no.

    • Simon skriver:

      Med piloten och Whitakers monster eller vad det var. Dom snackade om att man kan bli galen efter det där eller något sånt. Men det blev ingenting alls av den scenen. Varken för piloten (Riz Ahmed) som var fängslad eller någonting längre in i filmen. Det var en rätt udda scen.

      • Sofia skriver:

        Jag funderade också lite på det, kändes som något de slängde in och sedan förväntade sig att publiken bara skulle svälja. Som i Spectre ungefär. Kändes lite slarvigt i vad som förövrigt var en rejält underhållande popcornrulle!

  3. Karin skriver:

    Jag blev så besviken på Rogue One. Riktigt tråkigt! Skulle nog gett den kanske en tvåa eller en 2 och en halv som betyg.

  4. Pingback: Rogue One (2016) | Rörliga bilder och tryckta ord

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *