The most fucked up love story (The Bad Batch)

Snacket om kvinnliga regissörer och filmer som är ledda av kvinnor är ju något som har varit populärt ett tag nu i Hollywood. Speciellt nu när Patty Jenkins och Gal Gadot har lyckats sätta ihop en mycket bra superhjältefilm i Wonder Woman. The Bad Batch är regisserad av Ana Lily Amirpour (A Girl Walks Home Alone at Night) och har den rätt så nya skådespelaren med det sköna namnet Suki Waterhouse (Pride and Prejudice and Zombies) i huvudrollen. Två filmer som har kvinnor i leadsen, två filmer på helt olika sidor när det kommer till budgeten. Wonder Woman hade runt 149 miljoner dollar medans The Bad Batch hade 6 miljoner dollar.

Visar ju att kvalitén finns där när kvinnorna väl får chansen att regissera filmer. Nåväl, det är rätt sällan man ramlar över en film som känns unik. En film som inte håller sig inom linjerna. Jag menar, filmens huvudkaraktär säger nog inte ett ord i dom första 20 minuterna av filmen. Istället för att låta karaktärerna berätta backstory och hur världen funkar så väljer dom att visa oss istället. “Show don’t tell” som dom brukar säga.

Filmen öppnar med att Arlen (Suki Waterhouse) går igenom en kontroll med poliserna för att släppas ut i öknen. Istället för att ha fångar i fängelset så har dom valt att bygga upp en zon där dessa personer får hålla till. Med en hamburgare, en dunk med vatten och sin väska så lämnas hon mitt ute i öknen. Efter det tar storyn fart och hon hamnar i en hel del udda situationer.

Musiken tillsammans med fotot är mycket bra rakt igenom hela filmen. Trots att musiken kanske inte “passar in” i den här typen av filmer så är det ändå något som gör att det funkar. Skådespelarinsatserna är solida vilket man kanske kan räkna med. Speciellt när dom har skådespelare som Keanu Reeves och Jim Carrey i två mindre roller.

Detta är ju dock en rätt udda film som kanske inte går hem hos alla. Jag menar, Keanu Reeves Karaktär heter The Dream. Jason Momoas karaktär heter Miami Man. Bara det säger ju en del hur udda den är. Tempot är ibland rätt segt men det funkar rätt så bra med storyn dom berättar. Det var verkligen ett tag där man inte hade någon aning om vars dom skulle ta storyn vilket jag verkligen uppskattar.

Vill ni ha en film som utmanar och försöker sig på att vara lite mer kreativ så rekommenderar jag verkligen The Bad Batch. Arlen är en riktigt jävla badass också vilket alltid är trevligt. Karaktärerna är udda men dom funkar väldigt bra. Mycket bra.

4/5

Det här inlägget postades i Romantik, Sci-Fi och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *