S01E01: Skam

Denna succéserie alltså. När det kommer till mainstream film och TV så brukar jag allt som oftast tycka om det. Men det är verkligen sällan jag ens ger en chans till något som har så mycket emot sig som Skam. För det första så är jag inget större fan av teendrama. Mest på grund av att det kan bli väldigt löjligt. Det andra är att jag gillar filmer och serier med någon intressant story, vilket Skam inte riktigt har. Det är mer fokuserat på karaktärerna.

Så redan innan jag hade startat upp det första avsnittet så stod serien redan i en uppförsbacke. När sen dom två huvudkaraktärerna hade hånglat typ nio gånger i första halvan av avsnittet så kände jag att, fan detta kanske inte är något för mig ändå. Men i den andra halvan så visade dom glimtar om att det fanns kvalité här. Dom valde att gå ifrån öppningen och låta karaktärerna prata med varandra istället. Det är verkligen där dom fick visa att både manuset och skådespelarna har kvalité.

Men det är rätt tydligt varför så många tycker om serien. Den är väldigt grundad med sina karaktärer och hur dom väljer att berätta storyn. Trots att den här typen av serier inte är något för mig så var jag ändå oväntat intresserad. Är den lika dålig som jag hade förväntat mig? Nej, verkligen inte.

Sammanfattning;
+ Skådespelarna
+ Manuset
– Första halvan av avsnittet

Publicerat i TV-Serier | Etiketter , | 2 kommentarer

S03E01: The Leftovers

The Leftovers är min absoluta favoritserie. Den har i princip allting jag vill ha i en TV-show. Den har en story som funkar utmärk och som har lite mystik runtom sig. Den har ett manus med dialoger som känns äkta rakt igenom. Det finns inte en skådespelare i hela serien som ger en svag insats. Fotot är även det utmärkt. Nästan varje gång någon frågar om en serie som dom borde gå igenom så tipsar jag om The Leftovers.

Jag tror dock att detta är en serie som inte riktigt går hem hos alla. En del av det tror jag lutar åt att folk går in med förväntningar om att få svar. Detta är inte en sån show. Lite som sången i introt för andra säsongen, “Let the mystery be”.

Så hur bra var första avsnittet av säsongen?
Mycket bra. Öppningen är verkligen en showcase om hur man berättar en kort historia genom musik. Verkligen mästerligt ihopsatt. Avsnittet utspelar sig tre år efter andra säsongens final så det har hänt en hel del grejer under den tiden. Justin Theroux har även odlat sig ett skägg av världsklass. Dom valde även att ta en väg med storyn som jag inte hade väntat mig vilket är kul.

Folk snackar ju en hel del om att kvinnor inte riktigt får chansen att regissera film och TV. Mimi Leder har dock hand om det här avsnittet och visar vilken kvalité hon besitter. Hon har även regisserat “Crazy Whitefella Thinking”, det tredje avsnittet, som jag håller som en av dom bästa avsnitten jag har gått igenom i en TV-serie. Mästerligt ihopsatt. Kul att hon har lyckats leverera så bra.

Sammanfattning:
+ Fotot
+ Manuset
+ Öppningen
+ Storyn
+ Musiken

Publicerat i TV-Serier | Etiketter | 2 kommentarer

S01E01: Scorpion

 

 

 

 

 

 

Att hitta en bra tv-serie kan ibland vara väldigt klurigt. Efter att jag var klar med Legion så satt jag mest och letade efter någonting nytt och fräscht. Men kunde inte riktigt hitta något som lockade allt för mycket. Men så ramlade jag över Scorpion som släpptes 2014 med en grundidé som faktiskt lockade en del.

“An eccentric genius forms an international network of super-geniuses to act as the last line of defense against the complicated threats of the modern world.”

Mainkaraktären ska vara baserade på en verklig person, så det lät ju utan tvekan intressant. Men när man väl hade startat avsnittet så blev då så jävla tydligt om vilken nivå den här serien håller. Urusla dialoger, tveksamma skådespelarinsatser och dumt manus. Det var en del i avsnittet där man satt och skrattade hur dumt upplagt det är. Detta verkar vara ett av problemen när det kommer till tv-kanaler som CBS, om man jämnför med “betalkanalerna” som HBO. Det är nästan som att dom levererar lågbudget TV med tveksamma manus allt för ofta.

En annan grej som är så irriterande är att dom i princip spelade musik i varje scen. CWs The 100 gör även samma sak. VARFÖR? Är det så att dom inte litar på sina skådespelare att leverara någonting vettigt utan att dunka ut musik i bakgrunden hela tiden?

Scorpion kan ha en av dom sämsta premiären jag har gått igenom. Avsnittet hade egentligen bara en ljuspunkt och det var karaktärerna. Dom har lyckas få ihop ett gäng personer som utan tvekan är intressanta. Men det räcker inte att bara ha intressanta karaktärer, dom måste ju ha ett manus runt sig som kan höja serien.

Sammanfattning
+ Karaktärerna
– Dialogerna
– Storyn
– Skådespelarinsatserna
– Musiken

Publicerat i TV-Serier | Etiketter , | Lämna en kommentar

S05E01: Prison Break

Den första säsongen av Prison Break var en av dom första serierna som jag verkligen älskade när den gick på TV. Varför det är så det vet jag inte, men den gick då verkligen hem iallafall. Sen så droppade ju serien något enormt i kvalité ju tunnare storyn blev. Så när man hörde att dom skulle ta tillbaka serien för en ännu säsong så sa man att detta lär inte hålla allt för hög kvalité.

Första avsnittet var verkligen uruselt och det finns flera anledningar till det. Trots att jag hade i princip inga som helst förväntningar på avsnittet så lyckas dom landa under dom. Detta är då dom anledningarna varför jag ogillade det första avsnittet så mycket;

– Dialogerna
Här har dom verkligen misslyckats. Det är sån skillnad när man kommer från välskrivna serier som Big Little Lies och Legion till det här. Kvalitén är enormt låg. Sen när dom ger en unge dessa udda kommentarer så faller det ännu mer.

– Musiken
Dom dras med exakt samma problem som CW;s The 100 där dom väljer att spela musik i nästan alla scener genom hela avsnittet. Varför? Det är som att dom inte litar på skådespelarna att bära scenerna utan att ha igång någon slags musik i bakgrunden. Det blir väldigt distraherande. Bättre kan dom.

– Skådespelarinsatserna
Detta går hand i hand med dialogerna dom har att jobba med. Men i princip varje karaktär i det här första avsnittet levererar insatser som verkligen inte imponerar. Platt, rakt igenom.

– Storyn
Nu är det kanske inte rätt att kalla detta storyn, men det är några grejer i manuset i det här första avsnittet som är så löjliga. Båda scenerna är med Lincoln och båda scenerna känns helt onödiga att ha med.

Vissa av dessa grejer kanske känns som lite nitpicks men när man lägger ihop allt så faller hela avsnittet platt. En liten ljusglimt i skiten är ju dock dom få scenerna som Michael är med i. Men resten av folket runt serien måste verkligen ordna upp sig om det ska bli någonting vettigt av det här. För första avsnittet levererade verkligen inte mycket kvalité.

Publicerat i TV-Serier | Etiketter | Lämna en kommentar

Legion – Säsong 1

Chapter 1: 4/5
Chapter 2: 3,5/5
Chapter 3: 4/5
Chapter 4: 3/5
Chapter 5: 2,5/5
Chapter 6: 3/5
Chapter 7: 3/5
Chapter 8: 3/5

När det kommer till filmer och serier som handlar om superhjältar så brukar jag inte ha ett allt för stort intresse. Detta är då främst på grund av att storyn allt för ofta är rätt enkel och tråkig. Legion har dock valt att gå emot i princip allting som är “standard” med superhjältar med deras sätt att berätta storyn på.

Noah Hawley är både the main man när det kommer till manuset men han är även Legions showrunner. Han har även hand om den fantastiska TV-serien Fargo, så detta är en man som vet hur man sätter ihop kvalité. Något han är mycket bra på är att sätta ihop intressanta karaktärer. Fargo och Legion går verkligen hand i hand där. Allt från Aubrey Plazas udda karaktär till alla olika personer med krafter som rör sig runt våran huvudkaraktär David Haller. Alla har sina egna små quirks som verkligen gör att dom är enkla att få lite kontakt med.

Men Hawley är dock inte helt felfri när det kommer till hur han har valt att skriva den här serien. Det är flera gånger han faller tillbaka på tropes som kan bli rätt tråkiga. Det är även en hel del scener där han använder sig av en hel del exposition som känns väldigt osmidig. Men det är väl något man måste räkna med när det kommer till superheroes.

Det är egentligen tre grejer som lyfter den här serien och gör den till vad den är. Det är sättet dom berättar storyn på, fotot och Aubrey Plaza. Dom har valt att berätta storyn på ett väldigt osammanhängade sätt där dom försöker vilseleda en vilket verkligen funkar utmärkt här. Mycket tack vare det klockrena fotot. Allt är så jävla bra ihopsatt och kreativt. Sen har vi Aubrey Plaza som verkligen får visa sina kvalitéer i ett drama. Hon tar i princip över varenda scen hon är med i. Här ska ju givetvis Noah Hawley ha ännu mer cred för att han har satt ihop en sån intressant karaktär som hon får spela.

Men jag ville ha så mycket mer av den här serien än vad vi fick. Det var under det nästsista avsnittet av säsongen där det slog mig att, fan, jag kanske inte tycker om det här ändå. Som jag tidigare har sagt så gillar jag ju hur dom berättar storyn. Men om man väljer att bortse från det så är detta ingen speciell story. Det är ingenting nytt och kreativt. Sen tyckte jag även att finalen var väldigt vek överlag men det kanske beror på att jag inte riktigt är så insatt i superhjältevärlden och kanske missade saker som är relevant till den. Men gillar ni allt som har med superhjältar att göra så borde Legion vara given.

Publicerat i TV-Serier | Etiketter | Lämna en kommentar

Big Little Lies

S01E01: Somebody’s Dead – 3,5/5
S01E02: Serious Mothering – 2,5/5
S01E03: Living the Dream – 3,5/5
S01E04: Push Comes to Shove – 3/5
S01E05: Once Bitten – 3/5
S01E06: Burning Love – 4/5
S01E07: You Get What You Need – 4/5
Sammanlagt betyg: 4/5

HBO har ännu en gång lyckats göra TV av högsta klass. Allt från musiken till skådespeleriet till fotot är väldigt välgjort. Efter en lite halvknackig start, främst andra avsnittet, så tar dom fart och lyckas berätta den här historian på ett klockrent sätt. En av grejerna som dom gjorde väldigt bra var att hela grundstoryn funkade på alla plan. Jag själv lockades in till serien tack vare hypen och morddramat (HBO och casten till viss del) men dom lyckades hålla mig kvar med det vanliga dramat bland dessa personer i serien. Dom hade kunna plocka bort backdroppen av mordet och köra ett helt vanligt familjedrama och det hade funkat utmärkt. Det slog mig verkligen i ett av avsnittet att “fan, detta är ju ändå intresssant” när dom gafflade om deras problem och allt runtomkring.

Shailene Woodley imponerar. Reese Witherspoon spelar sin karaktär på ett klockrent sätt. Men wow, detta är verkligen Nicole Kidmans show rakt igenom. Här får hon verkligen visa vilken kvalité hon besitter som skådespelare. Hon lyckas verkligen förmedla allting hur går igenom på ett så bra sätt. Love it.

Adam Scott får visa att han klarar av att hålla sig på en bra nivå i ett drama. Alexander Skarsgård höjde sig verkligen efter det första avsnittet. Han har några moments där hans dialekt är så out there vilket i sig blir distraherande. Men damn, hans karaktär är så jävla skrämmande i vissa scener och han lyckas förmedla det utmärkt.

Zoë Kravitz, som spelade min favoritkaraktär, samt Laura Dern spelar sina backup roller på ett fint sätt. Det är ju egentligen ingen i den här serien som gör en svag insats, vilket är förjävla trevligt.

Efter det sjätte avsnittet så satt man där och frågade sig själv hur fan dom ska lyckas avsluta allting med bara ett avsnitt kvar. Det var så många trådar som dom behövde få ihop på så kort tid. Dom var även tvungen att följa upp det avsnittet, som enligt mig, var den bästa dom gjort. Och dom lyckades med båda sakerna.

I princip alla storylines dom hade dragit igång lyckades dom sätta ihop på ett rätt så bra sätt under finalen. Det var egentligen bara en grej som jag inte alls tyckte om och det var en väg dom valde att ta med en sidogrej. Dom valde även att inte svara på en minigrej i storyn. Nåja. Avsnitt 6 och 7 är utan tvekan dom två bästa avsnitten den här säsongen. Enormt välgjord avslutning.

Sammanfattning: Detta är ett väldigt intressant och tight drama med skådespelarinsatser som håller högsta kvalité. Nicole Kidman får verkligen visa hur skicklig hon är. Dom drar igång en hel del olika grejer runt storyn och med en stark avslutning så får dom ihop allting på ett bra sätt. Det är egentligen två grejer som jag inte tyckte om men dom tänker jag inte nämna då det blir lite för mycket spoilers. Men Big Little Lies är verkligen en serie jag rekommenderar.

Publicerat i TV-Serier | Etiketter | Lämna en kommentar

S01E01: Big Little Lies

HBO är ju en av dom bästa kanalerna när det kommer till att plocka fram kvalité, så när dom ligger bakom Big Littles Lies med en fantastisk cast då blir man direkt intresserad. Jag menar, dessa är skådespelarna som har större roller i serien;

Adam Scott, Reese Witherspoon, Shailene Woodley, Nicole Kidman, Alexander Skarsgård, Zoë Kravits och Laura Dern.

Kvalité.
Vi får följa tre mammor som bor i en mindre stad i USA. Detta är då överklassfolket som rör sig i fina hus med fina bilar och allt sånt. Reese Witherspoon spelar Madeline som är en av dom “högre uppsatta” i den här staden och är en enormt jävla lojal vän. Nicole Kidmans karaktär, Celeste, är Madelines bästa vän och har ett förhållande med Alexander Skarsgårds karaktär som är väldigt våldsam. Detta är då två personer som verkar ha allt men bakom alla dyra grejer så sitter dom med en hel del problem, på olika sätt. Nåväl. Jane Chapman (Shailene Woodley) dyker upp en dag efter att ha flyttat in i staden och omhändertas direkt av Madeline. Hon är nästan motsatsen till alla karaktärer som dyker upp. Hon bor inte i några superhus. Hon har ingen man. Hon har inte såna pengar. Dom bor i ett litet hus där hon sover på en bäddsoffa.

Det är en kort breakdown om dessa tre huvudkaratärer. Sen har vi ju alla sidokaraktärer med Zoë Kravits som spelar Reese Witherspoons förra mans nya fru och Laura Dern som är lite av en “villain” (om man nu kan kalla henne det) efter att Woodleys son och hennes dotter har hamnat i bråk. Detta bråk som i princip drar igång hela mordgrejen runt serien. Det är ju så dom väljer att öppna allting med att poliserna utreder ett brott. Sen berättar dom storyn genom att använda flashbacks tillsammans med olika kommentarer från personer som inte är några större karaktärer i serien. Öppningen är verkligen intressant uppsatt och detta är verkligen lovande.

Dialogerna är mycket bra. Skådespelarinsatserna är mycket bra. Det enda minuset jag har är Alexander Skarsgård. Det är som att han är på en helt annan nivå när det kommer till att spela ut scenerna, nästan så att han överspelar en aning. Eller så är det att hans dialekt är lite all over the place. Han var utan tvekan en av dom sämre i öppningen. Men utöver det så var detta utan tvekan en mycket bra start på serien.

Sammanfattning:
+ Storyn
+ Dialogerna
+ Skådespelarinsatserna
– Alexander Skarsgård

Publicerat i TV-Serier | Etiketter , | Lämna en kommentar

The People v OJ Simpson: American Crime Story

S01E01: From the Ashes of Tragedy – 3,5/5
S01E02: The Run of His Life – 3,5/5
S01E03: The Dream Team – 4/5
S01E04: 100% Not Guilty – 3,5/5
S01E05: The Race Card – 4/5
S01E06: Marcia, Marcia, Marcia – 3,5
S01E07: Conspiracy Theories – 4/5
S01E08: A Jury in Jail – 3,5/5
S01E09: Manna from Heaven – 4/5
S01E10: The Verdict – 4/5
Sammanlagt Betyg: 4/5

Som jag skrev i mitt inlägg om första avsnittet av serien så visste jag inte om allt för mycket om hela grejen runt allting som utspelar sig i serien. Vissa av nyckelgrejerna hade man ju givetvis hört en hel del om men det var även massor som jag inte visste om vilket verkligen var trevligt att hitta i den här serien. Om ni inte vet något om storyn så borde ni verkligen gå igenom serien innan ni läser något om den. Jag kommer att snacka lite om storyn här och det kan vara lite spoileraktigt. Om det är något man ska säga om The People v OJ Simpson så är det en masterclass av skådespelarna. Kvalitén här är verkligen speciellt rakt igenom. Här är mainfolket i serien;

Sarah Paulson som Marcia Clark;
– Hon visade sina kvalitéer i minifilmen Blue Jay. Innan den filmen så tror jag inte att jag ens hade hört talas om henne. Här spelar hon Marcia Clark på ett mästerligt sätt och lyckas sätta dom emotionella scenerna klockrent. Hon får även visa hur stark Marcia Clark var under dessa tider, främst på grund hur han behandlades i media. Fantastisk insats rakt igenom.

Sterling K. Brown som Christopher Darden;
– Detta är en skådespelare jag aldrig ens hört talas om. Det är sällan dom hittar folk som kan utstråla att dom är stenhårda men har dom där ögonen som förändrar allting. Det var samma sak med Trevante Rhodes som spelade Black i Moonlight. Han gör iallafall en briljant insats som Chris Darden.

Cuba Gooding Jr. som O.J. Simpson;
– Om det var någon som hade en utmanande uppgift så var det Cuba Gooding Jr. Han var tvungen att spela en man som många har en sån enormt delad uppfattning om. Var han skyldig eller oskyldig? Det var i flera scener, främst i andra avsnittet, där man nästan satt och tyckte synd om Oj Simpson. Vilket verkligen visar hur skickligt ihopsatt insats det är från Cuba Gooding JR. Ju längre serien rullar så får vi ju mindre och mindre av honom och det blir mer fokus på The Dream Team. Men varje scen han är med så tycker jag att han lyckas spela honom på ett verkligt sätt. Mycket bra.

The Dream Team;
– Detta är då advokaterna som försvarade OJ Simpson. John Travolta spelar Robert Shapiro som var den första advokaten som OJ kontaktade. Han satt sen ihop ett team med Johnnie Cochran (Courtney B. Vance), Robert Kardashian (David Schwimmer) & F. Lee Bailey (Nathan Lane).

Den som verkligen imponerade på mig var David Schwimmer. Det är han som verkligen få jobba en hel del i emotionella scener där han står mellan att tro på sin bästa vän eller att svika honom. Courtney B. Vance ser nästan identisk ut till den riktiga Johnnie Cochran, så folket som gjorde sminket ska verkligen ha cred.

När det kommer till verklighetsbaserade stories så är jag allt som oftast rätt intresserad. När dom sen sätter ihop någonting som är så bra som dom har gjort här så blir det så jävla trevligt, trots att man visste delar av vad som skulle ske, speciellt avslutningen. Det enda minuset jag har att dela ut är hur överdramatiskt det blir i vissa scener. Här är ett litet exempel på vad jag menar;

En scen där vi har ett gäng karaktärer som snackar. Det är filmat som “vanligt” rakt igenom, förutom mot slutet. Där en av karaktärerna börjar med en mening, tar en kort paus och kameran rullas in i en närbild…… sen avslutar dom meningen och BOOM och dom bryter scenen.

Sånt där blir rätt tröttsamt och lite smått svamligt efter ett tag. Det var även något jag nämnde i texten om första avsnittet och det var något dom valde att göra i dom andra avsnitten också. Dock så drog dom ner på det efter ett tag vilket är bra.

Detta är en serie jag skulle rekommendera till alla. Oavsett om ni inte vet något eller vet allting om det som hände. Masterclass i skådespeleri från casten med en hel del välskrivna dialoger genom alla dessa tio avsnitt. Fyra av fem får serien i betyg!

Publicerat i TV-Serier | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Årslista 2016: Topp 10

Då var vi framme vid min topp tio från 2016. Här är dom andra 70 platserna på listan;
80-71 | 70-61 | 60-51 | 50-41 | 40-31 | 30-21 | 20-11

10. Arrival
– När jag klev ut från biosalongen så var jag rätt besviken. Främst på grund av att jag hade förväntat mig så mycket av Arrival. Men den lyckades inte riktigt nå upp till dom. Men filmen lyckades hålla sig kvar och det blev att man gick igenom lite olika teorier som folk har plockat fram vilket i sig höjde filmen. Den är utan tvekan värd en plats på topp tio.

9. Swiss Army Man
– Detta kan vara en av dom mest unika filmerna som släpptes 2016. Det är så jävla trevligt med filmer som hittar på någonting nytt och kreativt istället för alla remakes och reboots som släpps. Daniel Radcliffe gör en briljant insats, samma med Paul Dano. Mycket bra.

8. Antibirth
– Jag är rätt säker på att jag aldrig har gått igenom en film som berättar en sån här story. Den går lite samma väg som Swiss Army Man där dom är så jävla kreativa med storyn. Natasha Lyonne spelar en liknanade karaktär som i Orange is the New Black och hon gör det väldigt bra.

7. Don’t Think Twice
– Detta var en film som jag knappt hade några som helst förväntningar på. Men det är en sån fin liten film om vänskap och dom lyckas sälja det på ett väldigt bra sätt. Gillian Jacobs gör en superfin insats i en av rollerna.

6. Blue Jay
– Svartvitt. Sarah Paulson och Mark Duplass. Lovestory. Så jävla bra. Det är en väldigt “liten film” men tycker ni om romantiska filmer så rekommenderar jag verkligen Blue Jay.

5. Manchester by the Sea
– Detta är en film som verkligen tar tid på sig att berätta sin story. Casey Affleck, som enligt mig gör den bästa insatsen från 2016, leder filmen med bravur. Michelle Williams gör det mycket bra med det lilla hon har att göra. Trots den gråa och dystra historien så har Kenneth Lonergan, som både regisserade och skrev filmen, lyckades få ihop en hel del komedi.

4. Hunt for the Wilderpeople
– Det verkar vara lite av en tred på den här topp tio listan med filmer som är unika och kreativa. Taika Waititi regisserar och jag tyckte om hans tidigare komedi What we do in the Shadows. Här levererar han en mycket bra drama komedi med bra skådespelarinsatser igenom hela filmen. Toppklass.

3. Zootopia
– Djur som lever som människor med ett budskap som även funkar med oss äldre. Så jävla välgjord. Det är så här animerade filmer ska göras. 2015 hade vi Inside Out och 2016 hade vi Zootopia. Så jävla bra.

2. Captain Fantastic
– Detta var en film som jag tvekade på om jag skulle vara intresserad av den. Jag klickade igång och var nära att stänga av tidigt i filmen. Men jag valde att låta den rulla på och som den rullade på. Den är så fint ihoplagt med en farsa som lär upp sina barn hur han tycker att dom ska vara. Det dom har lyckats göra så bra med hans karaktär är att man ställer sig frågan om han verkligen gör rätt. Alla i filmen gör fina insatser rakt igenom.

1. La La Land
– Var det verkligen något snack om vilken film som skulle vara etta?
La La Land kan vara min #1 film. Älskar den. Allt från musiken till skådespelarinsatserna till fotot till regin. Allt är perfekt. La La Land är ÖVERLÄGSET årets bästa film. Så. Jävla. Bra.

 

Publicerat i Årslista | Etiketter , | 4 kommentarer

Årslista 2016: Plats 20-11

20. Patriots Day
– Den andra verklighetsbaserade filmen med Peter Berg bakom kameran och Mark Wahlberg i huvudrollen på den här listan.

19. 10 Cloverfield Lane
– Detta är en väldigt hyllad film och jag kan till viss del hålla med. Jag gillade dock inte tredje akten trots att jag förstår varför det är som det är. Men hade nästan tyckt om den mer om dom tog en annan väg med den. Nåja.

18. The Nice Guys
– Ryan Gosling kan verkligen det där med komedi. Shane Black är mannen bakom filmen och hans komedi verkar ju allt som oftast funka bra.

17. Hell or High Water
– En av dom mer oväntade succérna från 2016. Dom lyckades dra den här filmen till Oscarsgalan och allting. En film som lyfts upp av riktigt bra skådespelarinsater across the board.

16. The Handmaiden
– Om vi ska snacka om STILRENT så är The Handmaiden perfekt för det. Så snyggt filmad rakt igenom. Storyn vänder fram och tillbaka och funkar för det mesta.

15. Hacksaw Ridge
– Häftig film på bio, speciellt med ljudet. Storyn är ju även den helt otroligt att en man kunde göra allt det. Imponerande om något. Mel Gibson är tillbaka i Hollywood igen.

14. American Honey
– Det är en handheld kamera, det är smutsigt och det är äkta. American Honey är verkligen en slice of life story om den här tjejen som reser runt USA. Den är dock lite för lång. Har ett av dom bästa soundtracksen på den här listan.

13. Sausage Party
– Seth Rogen animerad jävla madness. Är väl ingen film som går hem hos alla men jag tyckte VERKLIGEN om den!

12. Lion
– Den enda filmen på den här listan där jag lipade. Så jävla fin rakt igenom. Den har givetvis sina problem här och där men den är verkligen värd en plats i topp 20.

11. Moonlight
– Den lilla filmen som kunde. Plockade hem bästa film på Oscarsgalan och det finns ju givetvis en hel del anledningar till det. Nu håller jag den inte lika högt som många andra, men fan, den har en hel del kvalité ändå.

Publicerat i Årslista | Etiketter , | 3 kommentarer